Thirteen Ghosts

Den försökte vara smart, jag menar; konceptet kunde ha varit smart, men dom lyckades tyvärr inte med. Dom fick uppdraget att göra en smart film, men dom misslyckades. Jag tyckte den var för simpel och inte för att det är något fel på det men eftersom att den försökte vara smart, trots allt, så var ”simpelt” inget bra val att inkludera i filmen.

Jag vet inte varför de försökte vara rolig i filmen, rätt tarvlig humor också, men tydligen var det en bra idé i en skräckfilm. Det verkade nästan som att dom inte var seriös när dom gjorde filmen. Dom kanske inte var det heller, vad vet jag? Dom avslutade med ett skämt i filmen och låten som dom började med i eftertexterna säger ganska mycket om att dom var oseriösa… Det är ett dåligt skämt och en dålig R’n’B låt… Om ni gillar skräckfilmer så vet ni att det är verkligen inte så en seriös skräckfilm ska avslutas. Det ska avslutas med något smart som t.ex. att någon dör, mördaren kollar upp mot kameran smilandes och… BOM! Kolsvart och eftertexterna rullar upp. Det finns mycket bättre exempel, men det är det enda jag orkade komma upp med. Avslutningen i Rec 2 är lite som det exemplet jag gav… Jag älskar slutet i Rec 2. Och såklart så ska det vara någon kuslig soundtrack som körs under eftertexterna, inte en f*cking R’n’B låt.

Hursomhelst: Det var en helt okej film, trots allt, och jag tyckte inte den var tråkig på något sätt – Matthew Lillard var ju med och jag tycker om honom.
Jag vet inte om jag rekommenderar den, men jag tror nog att jag skulle kunna säga att den är värd att kika in.











2 reaktioner på ”Thirteen Ghosts

Kommentera