Ett år efter den fruktansvärda flygkraschen där Alex fick en föraning och räddade sina kamrater innan kraschen men i o med det så fick dom döden efter sig som plockade dom en efter en på dom mest bizarra sätten, så är det dags igen men denna gång är det en seriekrock på en motorväg som startar det hela och en ung kvinna som får en föraning om det och precis som i ettan så börjar döden plocka dom överlevande.

Ettan tyckte jag var ganska så tråkig och intetsägande men här i 2:an har regissören David R.Ellis speedat upp farten och inleder med en av dom mest intensiva och blodiga krock som jag har sett på film, man känner sig verkligen delaktig i krocken och sen fortsätter dödsfallen på dom mest bizarra sätten.

Dom första dödsfallen är dom mest finurliga sen dom resterande känns inte lika genomtänkta och då dras tempot ner lite grann. Man får veta att Alex ifrån etten dog av en tegelsten i huvudet och det känns inte så genomtänkt om man jämför med dom andra dödsfallen i ettan och där är lite andra såna saker som retar mig men som helhet så blir man underhållen och får tillräckligt med gore..

Det negitiva med filmen är oxå att man själv börjar undra över sin egen död och hur man kommer att dö, om det blir plågsamt eller fridfullt, men efter ett tag kommer man på att man bara ska leva i nuet..

Det roliga med dessa filmer är det är uppföljarna som är bäst för efter denna kom 2 ännu bättre filmer, den senaste kom förra året och den hette The Final Destination och var i 3-d (vi i Sverige fick se den i 2-d men den var lika bra för det) och även den var regisserad av David R. Ellis..